Wesslan flyttar hemifrån!

I takt med att Fenixgrottan blivit allt risigare har frågan om nytt husrum ryckt upp på dagordningen. Dörr som faller ur karmen och halvt inrasat tak känns inte flygmässigt. Nu är det dags att åtmonstone temporärt lösa boendefrågan.

Ingenjör Wallström och Kamrer Eklund åkte på söndagen ut till vår favoritflygplats för att titta på den nya hangaren, som vi äntligen fått nyckel till. Den har många finesser såsom bra belysning, eluttag här och där (inte minst från taket) och inte att förglömma - ett mysigt kontor!! Sist men inte minst så håller den inte på att autodestruera sig själv, som kyffet vi bebott hittills. Dock är hangarporten lite sned och vind och behöver rättas till för att inte blåsa in i hangaren (något som tydligen skett förut vid en höststorm för ett antal år sen med dramatiska följder). Ingenjören och Kamrern stod och tittade på sneda reglar och krokiga spanjolettlås och kliade sig i huvudena. "Det här är allvarliga problem. Här behövs en superhjälte" utbrast Ingenjören. "Och inte vilken som helst" sade Kamrern. "Vi behöver....TIMMERMANNEN!!"

Alternativ text

Ingenjören såg skakad ut men gick ut och tände Verktygssignalen som han riktade mot ett närliggande stratusmoln. Strax efter sladdade Kent Plöen in framför porten: "Tjena grabbar - vet ni om det finns nån telefonkiosk i närheten?" Vi svarade att han kunde få låna våra mobiler men istället försvann han igen. I alla händelser kom det en stund senare farande ett superhjältefordon fyllt av spännande verktyg som sladdade in framför hangaren i ett snömoln. När jetmotorn tystnat öppnades luckan och ut klev...Timmermannen!! "Jag har hört att det finns en sned port här som måste lagas". Nu tillstötte nästa problem: Vi hade fått veta att dörren skulle vara olåst och nyckeln skulle befinna sig innanför dörren. Men dörren var låst! Eländes elände! Snabbt telefonsamtal till BFK:s ordförande som vi fick en ledtråd av: Huvudnyckeln förvaltas av NyckelVäktaren som huserar i en annan hangar. Kamrern pulsade fram genom snödrivorna till NyckeVäktarens hangar och knackade på. Inget svar. Ett lätt drag i dörrhandtaget avslöjade att den gnisslande dörren var olåst så jag dristade mig att gå in, bara för att finna en tom och mörk hangar. "Hallå, är det någon hemma?" (plats för läskig musik) En dämpad röst svarade någonstans ifrån. Jag famlade runt och hittade vad man närmast kan beskriva som en lönndörr längst in i mörkret bakom vilken en veritabel bat cave öppnade sig! Ett varmt och väl upplyst frigolitisolerat rum komplett med TV och allt man kan behöva. Efter att ha svarat på några gåtor fick jag iallafall låna huvudnyckeln så vi kunde ta oss in i hangaren. Kent gick loss på porten och vi andra började flytta den tyngre utrustningen.

imagex00005

Kent ser till att vi har en fungerande hangarport

 

imagex00008

I beredskap för omedelbar startorder!

 

imagex00009

Ingenjören på kontoret planerar var nästa insats ska ske

Efter någon timmes superproblembekämpning kunde Kent konstatera att porten åker upp och ner som en rullgardin. Den tunga metallen är nu flyttad men det är fullt tillåtet för andra grupperingar att flytta resten av prylarna så att vi har allt på nytt ställe. Ingenjörn blev så upprymd att han började rita donuts på banan när grejorna kommit på plats.

Efter några timmars adventspyssel kunde vi belåtna gå och fika i förvissningen att "Ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse och är den grund varpå samhället vilar." för att citera Karl Bertil Jonsson, som dyker upp i SVT om 19 dygn.

Du har inte behörighet att skriva kommentarer.