Barkarby är ett fantastiskt lite flygfält, nästan "mitt i stan" inklämt mellan inflygningsrutterna till Arlanda och Bromma. Fenix har haft Barkarby som "sitt eget" vinterfält sedan 1999. Fältets styrka är också dess svaghet, och sista maj 2010 stängdes flygfältet för motorflyget enligt beslut i Järfälla kommun. En kulturskatt skingrades. Men vi blir kvar, och flyger nu både sommar och vinter.

Eftersom det inte finns någon flygtrafik på Barkarbyfältet längre, är det faktiskt enklare för oss när vi flyger där. Vi behöver inte ta hänsyn till startande och landande flygplan. Bilden ovan är ganska gammal, och visar flygfältet innan Barkarbystaden började växa österut.

Den tidigare trafikzonen (ATZ) har upphört, men vi har en sektor för skärmflygning som öppnas genom att ringa Bromma-tornet. Observera att sektorn alltid måstet öppnas, eftersom Barkarby nu ligger i Bromma CTR utan någon skyddande ATZ som tidigare. Max höjd 1 500 fot  (450 meter). När Brommatornet inte är öppet kan vi flyga upp till terminalgolvet 2 000 fot (600 meter). Sektorgränserna framgår av kartan nedan. Söderut gränsar vår sektor mot Bromma CTR där GND gäller, men norrut gränsar sektorn mot TMA med ett lågt trappsteg 1200 fot. Man kan alltså teoretiskt göra XC-flyg norrut, och till exempel följa E18 förbi Kungsängen.

Flygregler

• Alla piloter skall ha radio och vario. Ha gärna radion påslagen även på marken.
• Högsta tillåtna flyghöjd är normalt 1 500 fot GND (450 m över marken). Sektorn måste öppnas.
• När skärm- och modellflygning pågår samtidigt delar vi luften med Stockholms Radioflygklubb.

Hitta dit

Det byggs så mycket och så snabbt runt Barkarbyfältet nu att all vägvisning är färskvara.

Med T-bana (lämpligt vid västlig vind): Blå linjen till Akalla. Promenera Mariehamnsgatan mot Akallavägen. Fortsätt över den signalreglerade korsningen. Fortsätt vägen förbi golfbanan och Sofia Hogs silo. Normalt kan man öppna grind i stängslet in till flygfältet och gena ned mot hangarområdet.
Med pendeltåg (lämpligt vid ostlig vind): Kliv av vid Barkarby station, gå ut mot Barkarby Torg, förbi Welcome Hotel mot Norrviksvägen. Följ Norrviksvägen mot flygfältet.
Med bil: Akallavägen från E4 eller E18. In mot flygplatsen i trafikljuskorsning vid Mariehamnsgatan. Följ vägen till flygfältets entre, parkera vid klubbhusen.

Historien om hur vi hamnade på Barkarby

Barkarby flygfält är en gammal militärbas, en av landets äldsta. Kgl Svea Flygflottilj F8 hette området ända fram till 1974, då de sista Draken-planen flög över till sin nya bas i Västerås.

Att flyga skärm på Barkarby var en fantasi som snabbt förvandlades till ett konkret projekt i höstas i vårt sökande efter ett nytt hemmafält. Vi fick kontakt med styrelsen i Barkarby Flygklubb (BFK) som tyckte det var en utmärkt idé att flyga skärm på deras fält. Och trots en del betänkligheter bland några av motorflygarna gick styrelserna i de bägge klubbarna raskt fram till ett avtal som gjorde det möjligt att förbereda vår skärmflygpremiär.

Den 17 oktober 1999 hölls en utbildningsdag med Fältgruppen, i vilken ingick ett besök på Barkarby. Vi träffade dåvarande ordföranden i Barkarby Flygklubb Hans Jörnén och klubbens dåvarande baschef Pierre Wolf, och gick igenom de rutiner som skulle kommer att gälla på Barkarby. Dessutom gjorde vi en första provflygning, men inte i skärm utan i en inhyrd dubbeldäckad sovjetisk AN-2:a. På det här sättet skapade sig Fältgruppen en första bild av luftrummet ovanför Barkarby, och en praktisk erfarenhet av hur flygplanens inflygning sker. Vi passade också på att "busflyga" ovanför Simon och Stockholms Skärmflygskola som stod och skolade på Tenstatippen. Det var ganska kul.

Ett första luftskutt gjordes på Barkarby den 13 november 1999, när Björn Hårdstedt fick premiärflyga "sitt" flygfält (han hade gjort grovjobbet med att hitta fältet och charma motorflygarna) inför storpublik. BFK:s motorflygare satt mangrannt i restaurangen, och kunde storögda konstaterade att "en sån där tygtrasa faktiskt går att styra". Tyvärr fick vi avbryta efter två flyg, för det visade sig ligga fler gamla militära installationer gömda i gräset än de vi hade hittat och "oskadliggjort", och linan fastnade i marken under bägge provflygen (vilket gav tjänstgörande "krasch test dummy" en del spännande erfarenheter under flyget). Dagen efter gjorde vi en ordentlig inventering tillsammans med våra nya hängflygande medlemmar, och täckte över allt vasst och hårt på landningsstrippen.

Tre veckor senare, söndagen den 5 december, kunde den riktiga premiären ske. Efter att ha värmt upp diverse stelfrusna fordon gick Dyk-Micke i luften som förste pilot exakt klockan 12. Totalt hann vi med ett drygt dussin flyg i strålande sol. Lars Myrgård flög ända bort till Akalla och nästan tillbaka, och självaste fd ordförande Jonny kom på besök och flög. Några av oss värmde sig efteråt i flygklubbens fik med kaffe och våfflor.

Samma dag genomförde vi också den slutliga testen av den vinsch vi planerat köpa. Martin Rasks dubbeltrummevinsch, byggd på en SAAB-motor, fungerade utmärkt hela dagen, och efter förhandlingar på söndagkvällen fick ordföranden tummen upp av övriga styrelsen att slå till.

Vi träffade ett avtal med BFK om hur flygningen ska gå till. Flygningen skedde inledningsvis som en försöksverksamhet fram till 20 februari, men BFK:s årsmöte tyckte det funkade så bra att vi körde vidare.

Efter hårda förhandlingar med Luftfartsverket, inkluderande sedvanliga hot om motorcykelgäng och paramotorattacker mot Arlanda, fick vi våren 2002 extra höjd på Barkarby. Skämt åsido, det var ett väldigt trixande med kartor över instrumentinflygningsbanor till Bromma och deras säkerhetszoner. Lfv har organiserats om, och det har inte varit helt klart vilka som ytterst beslutar. Efter att vi själva ritat in våra önskemål på Lfv:s kartor utfärdade chefen för Brommatornet de dokument som erfordrades. Förändringen innebar att vi fick en sektor mellan 1000 och 1500 fot i Bromma CTR, och under VFR-förhållanden får flyga ovanpå Barkarby ATZ upp till 1500 fot MSL i ett halvcirkelformat område söder om vår startstrip, dvs vårt normala flygområde. Sektorn måste öppnas genom kontakt med Bromma-tornet. Ibland kan vi få 600 meter, men då måste Bromma-tordet höra med Arlanda. Det här är möjligt vid rak västlig eller ostlig vind.

Sista maj 2010 lades flygfältet ned efter en lång tvist mellan BFK och Järfälla kommun. Vi har fått nytt uftrum av Bromma och räknar med att bli kvar på fältet tillsammans med modellflyget.

Användbara länkar

Barkarby flygklubb
Video från premiärflygdagen 13 nov 1999
Järfälla kommun om Barkarbystaden