Fredag 3:e Juni

Anländer till ett molnigt och lite blåsigt Laragne efter en fin bilresa över bergen från Nice (den korta men långsamma och vackra vägen). Vi passar på att registrera oss och reka ett par starter.

Här är en ödslig “Chabre-ridge”.

Cissi och Andreas jämför turnpointsen på den utdelade kartan med verkligheten.

Lördag 4:e Juni

Träningsuppgift från “Chabre-ridge”. Trots mindre bra prognos tar arrangörerna oss snabbt upp på start och ger oss en träningsuppgift. Alla lyckas inte kurva upp högt nog för att våga gå över kanten.
(Sju piloter (inga Svenskar) trädlandar, en tar en luftledning. Inga skador rapporteras. Arrangörerna blir inte imponerade av detta. Visserligen sa de på fredagkvällens säkerhetsbriefing att träd var bättre landningsalternativ än vatten här uppe i alperna.)
Jag landar efter mindre bra gnetande på ett fält västerut framför gården Barret le Haut där jag möter Foram från Indien.

Här är vi på väg att hitta/möta retrieve-bilen. Ett bra fyspass speciellt för Foram som har en skärmsäck stor nog för att tälta i.

Molnen börjar överutveckla och dagens uppgift stoppas.

Retrieve-organisationen fungerar mycket bra, regnet kommer passande efter att vi kommit in i bilen.

Söndag 5:e Juni

Regnet fortsätter på söndagen. En delegation i två hyrbilar chansar på en tur för att reka den fina Aspres (sur Buêch)-starten. Vi har skärmar med, men backvind gör att vi avstår att lägga ut och starta.

Härifrån ser man “vulkanen” till vänster och “Chabre-ridge” långt bort. Många fina landningar nedanför så stället passar bra även för enbart nedflyg, men det är en lång bilväg upp...

Därefter passar en vårmodevisning på en uteservering i byn bra, här ser vi Cissi efter (att jag tagit) en pastis och hon lånat grosshandlarns läsglas.

Jag lyckas äntligen få ihop en laguppställning för de lag som tävlar för Fenix. Vi var nio piloter från Fenix, så det blev tre lag efter att vi lånat in tre piloter till (tackar!):

Måndag 6:e Juni

Nu är det första riktiga tävlingsdagen. Många taggade piloter på “Chabre-ridge”.

Briefing av Jocky (som nyss anlänt från annan tävling) och David.

Dagens uppgift blev (slutligen) en på 26km till campingen via “vulkanen”. Nyttigt att få trycka in nya “tasks” i instrumenten flera gånger. Jag gör nya försök att kurva upp över “Chabre-ridge” men får tyvärr ge upp efter ett tag och gå ner mot södra landningen, “Fisken”. Inte så nöjd med resultatet denna dag (minimum distance). Får istället glädjas åt att vår Victor blir en av 14 “goal-virgins.

Här landas det och gås i mål på campingens stora fina landning.

Tisdag 7:e Juni

En grå mellandag då det inte blir någon flygning. Passar bra med utflykt till närmsta stora stad, Gap, för shopping på Declathon och en härlig lunch, kaninragu med dijonsenapsås.
Populär pizza och paella-fest arrangerad i Ribiers på kvällen.

Onsdag 8:e Juni

Uppe på en ny start, Bergiers.

Efter en lång väntan fick dagens task ställas in pga för mycket vind. Friflyg för de som ville, och det ville vi förstås. Wind-dummy var Russ Ogden i tandemprototyp (med sin pappa som passagerare) samt ett flertal gamar.

Jag landade på ett fint fält bredvid vägen ett par kilometer ner i dalen efter att ha tränat på “low-saves”. Mer träning behövs, det räcker inte att ligga kvar och gneta, man måste komma upp igen också.
Ett fåtal piloter lyckades flyga hela uppgiften (trots att den var inställd).

Varje flygdag avslutas med en de-briefing i det stora tältet där Jocky, David och Mark visar trackloggar och diskuterar vägval, taktik m.m.
Öl passar bra för denna aktivitet. Denna kväll får vi även en presentation av Ed Ewing “Top ten XC-mag articles”, toppen!.

Torsdag 9:e Juni

Snabbt upp på Bergiers igen för en heldag med parawaiting i sol och stark vind.

De som inte var nöjda efter en dag på berget promenerade till Buc-starten där de t o m fick sina skärmsäckar upplevererade av de flitiga funktionärerna. Där visade det sig inte ville lugna ner sig, tvärtom, så inga flyg där. Efter tips om att det var flygbart på hanget i Mison drog några av oss som inte bestigit Buc dit, ett tiotal personer i ett par bilar. Det såg fint ut, men var lite byigt med vindvridningar. Jag kom närmast ett flyg med ett spännande startförsök. Jocky som hejade på, tyckte att det räckte och alla höll med. (Morgonen efter fick jag pris för dagens längsta flyg, båda fötterna i luften någon sekund.) Kvällen avrundades på campingen med film och presentationer. Bl a så berättade Russ Ogden om hur de designar och testar sina skärmar på Ozone, klart intressant.

Fredag 10:e Juni

Sista dagen, vi åker till Buc-starten där vi får gå ett par hundra höjdmeter uppför en solig slänt med en frisk lavendel och rosmarin-doft. Svetten lackar i flygkläder och vatten blir dyrbart. Skärmsäckarna väntar på oss så högt upp som minibussarna kan köra och vi får gå med packning ytterligare en bit uppför att nå en fin start. Efter att ha väntat in flygbara förhållanden deklareras dagens uppgift ; Laragne camping via Mison 33km.

Startfönster öppnas men piloterna avvaktar. Då startar Ed Ewing (chefred. XC magazine) till allmänt jubel.

Då han hittar lyft efter någon nervös minut börjar febril startaktivitet. Fönstret får stängas när det blir för trångt framför start för att öppnas igen när piloterna börjar komma iväg.
(Se gärna Johan B's film från dagen som bl a innehåller min start http://vimeo.com/25026831 )
(Jocky kommenterade på de-briefing att de förvånats av att många startade så långt ner i backen...)
Nu blir det mycket nyttig gaggle-träning ovanför kammen. Jag får ihop höjd drygt 1600 MSL, men inte tillräckligt för att säkert kunna nå nästa bergskam.

Men då det börjar släcka ut framför start sticker jag ändå och hoppas på att hitta något i dalen. Så blir det inte, men jag tar startcylinder och lite poäng då jag landar på ett fint fält i bortre änden av första dalen. En engelsman landar strax efter och är inte nöjd med att ha bombat ur, men han menade glatt på att han landade ju åtminstone längre fram än mig. - Nja, sa jag då, jag passade på att ta en sväng över träden i slutet av fältet innan jag landade.
- Ja men det gjorde nog jag också, svarade han. (Kändes fint att kolla resultatlistan senare, jag tog honom med 100m. :) )
I retrieve-bilen möter jag förvånat fler Svenskar som kommit ännu kortare. De hade startat för sent och fick ingen bra höjd, inte kul, sura miner.
Anders Gustafsson var desto gladare. Han firade sin födelsedag genom att gå i mål som snabbaste pilot i “Sports”-klassen (EN C) med sin Delta.

Nu var det dags för avslutningsfest. Härlig mat, dricka och levande musik. Prisutdelningar i olika klasser och utlottning av massor med fina priser. Jag hörde att någon meddelade att “Stephan Rapheson” vann första pris, valfri ny skärm från Ozone. Efter att de sa “Pilot 21” förstod jag att det var mig man pratade om. Lätt chockad blev man gratulerad av borgmästaren, tävlingsledning med flera. Jag har ännu inte sett korten som togs av mig med en skärm från Russ i ena nypan. Jag måste ha sett ut som ett UFO, så korten blev förhoppningsvis bortsorterade. Tack klubben Chabre Vol Libre och Ozone!
Kvällen fortsatte med musik (Rocket Band), dans och olika spontana lekar, bl a så fick Cissi hjälp att vricka en fot, aj aj. (Så det stämmer som det sägs, skärmflygning är en risksport).

Sammanfattning

Resultat i tävlingen:
Lag: Fenix2 12:e, Fenix1 18:e, Fenix3 21:a plats (av totalt 25 lag)
Totalt: Anders Gustafsson 26:e, Johan Bergkvist 34:e, Einar Hestmann 36:e plats (av totalt 97 startande piloter, Dag Sundman skulle ha varit bäste Svensk om han hade anmält sig som sådan..)
Dam: Bästa nordiska dam blir Cecilia Granerot 8:e plats (av totalt 13)
Själv kom jag inte allra sist och bidrog t o m med några poäng till Fenix2's placering, så man får vara nöjd trots att inga långa distanser gjordes.
Alla resultat återfinns här: http://flylaragne.com/opens/comp11/results.htm

Så hur stämde nu marknadsföringen av denna tävling?
- Jo, nog var det “friendly, stress-free and safe”. Om det nu inte alltid var “achievable” så kan det inte skyllas på någon annan än piloten själv. Jag lärde mig massor, bl a att man bör vara mycket väl förberedd och alltid starta så fort fönstret öppnat och någon visat att det bär. Jag jämför också med seglingstävlingar och ser likheten att det inte så mycket handlar om att göra fantastiskt bra saker, utan om att undvika att göra (många) misstag. Och ett stort och vanligt misstag denna vecka var att starta (alltså “take-off”) för sent. (Sedan kan det ibland vara taktiskt klokt att vända tillbaks och ta startcylindern igen senare för att få en bättre “elapsed time”, men det är ju lite överkurs kanske...).
Instabilt väder med regn och nordliga vindar begränsade ju tyvärr flygningen en del (vissa påstår att man kan skulle försöka med andra datum, då Laragne ofta har bra förhållanden, men att Chabre Open haft mindre bra väder mer än en gång i början av Juni). Oavsett detta skulle jag tveklöst rekommendera denna tävling till alla som vill prova på och lära sig mer, eller bara ha en mycket trevlig vecka med en fantastisk “ground-service” (retrieves, briefing, de-briefing etc).

Lördag 11 Juni

Bonusdag för egna fria aktiviteter innan hemfärd på söndagen.

Förhållanden var blåsiga och ingen flygverksamhet i Laragnes närhet. En utflykt till St Vincent Les-Forts bestämdes för de som inte skulle ut och jaga kryckor. Ett av få ställen som kan flygas blåsiga dagar, då det ligger skyddat mellan höga berg.

Mycket vackert och med en fantastiskt fin start.

Landningar finns det inte lika många, helst skall man topplanda framför parkeringen. En ganska liten landning man får “krabba” sig in på och pumpa sig ner. Som ny på stället valde man att avvakta och iaktta ett antal starter och landningar innan man själv kliver fram. När vi anlände startades det relativt enkelt, men startvinden tilltog och blev alltmer turbulent allt eftersom dagen gick. Det sades att det brukade vara lugnast på sena eftermiddagar, men det avtog inget. Tandempiloterna var tvungna att ha hjälp för att komma iväg och t o m en Little Cloud fick spännande inslag efter start.

Så med svansen mellan benen fick vi packa ihop igen framåt kvällen. Inte alls avundsjuka på de Holländare från Chabre Open som kommit tidigt, startat och flygit fina flyg högt och långt. Hit bör man åka igen. Man kan med fördel bo på Hotell Volantis (som drivs av Holländare) i direkt anslutning till starten. En målsättning kan då vara t ex en out and return till St André des Alps. (Tack för skjuts, trevligt sällskap och alla tips, herr Lilliehöök!).

Ed visar hur hjälmen med fördel används som solkeps. (Thanks for the ride back, Ed!).

/Staffan