Årets sista flyg
Mikael Kattilavaara och Alf Andersson gjorde årsbokslut på Åreskutan 26–31 december.
Drivna av flygbrist de senaste månaderna bestämde sig Alf Andersson och undertecknad att dra till Åre så snart vi kunde efter det obligatoriska julfirandet. Detta trots endast dryga fyra timmars dagsljus och upprepade påpekande från våra lokala värdar om dåliga förhållande den här tiden på året. Hoppet är ju det sista som överger desperata människor.
 |
Då ingen av oss ens har pilot 1-behörighet hade vi bokat in oss på Skysport både för boende och starthjälp. Efter haltande förklaringar om undersökningar av julmatens inverkan på glidtalet, skärmars snabba åldrande i packsäckar och fjäll luftens magiska bärförmåga lyckades vi smita från släkt och vänner och kom iväg annandagen. Väl framme visade sig att vi delade stuga med Svante, en annan flygsugen Stockholmare, vilket var trevligt. Det blir ju en del mörka timmar att fördriva och fyra timmar after-ski per dag kan bli lite mycket. Tre dagar med flygning blev det, mycket tack vare vår instruktör Lars Hedström som hela tiden verkade veta en timme i förväg hur förhållandena skulle vara och var gluggarna skulle dyka upp. |
 |
Första dagarna gjorde väder och vind att vi flög från Hummeln ovanför byn. Fina flyg rakt över Åre och skidbackarna med 471 m fallhöjd. Här startar Affe på Hummeln med sin sprillans Swing Astral. |
 |
Kanske man skulle skicka den här bilden till reklambyrån som gör Pripps Blå-reklamen?! |
 |
På väg ut över Åresjön. Yiihaaa! |
 |
Höjdpunkten var nyårsafton då Lars ringde och inbjöd oss att följa med järngänget i Åres skärmflygklubb på deras traditionella nyårsflyg om vädret tillät. Som genom ett under lättade molnen vid lunch, efter en bokstavligt mörk förmiddag, och vi fick göra en nordlig topp-start med nästan ett halvt varv runt åreskutan innan vi landade på sjön utanför järnvägsstationen. Luckor är till för att utnyttjas. Off we go. |
 |
Åtta skärmar i luften, 930 meters fallhöjd och hela Åredalen att se ner på! Yiihaaa! Ett höjdarsätt att avsluta året på det kan jag försäkra. Tråkigt nog satte ett omslag i vädret stopp för årets första flyg på nyårsdagen och vi var tvugna att vända hemåt med ett löfte om att komma tillbaka i vår. Mer erfarna flygare kanske inte skulle ha varit lika entusiastiska över förhållandena men för två nybörjare som inte fått flyga på två månader var det en höjdare. Med lite flyg i kroppen, bergsbehörighet på fickan och ett fånigt leende i bagaget känns det lite lättare att ta sig an vintermörkret och vardagen. Tack Lars och Svante för några riktigt trevliga dagar i Åre |
Du har inte behörighet att skriva kommentarer.