1999

I Gränna brukar man ofta kunna flyga, och vindarna brukar vara någorlunda lätta att bedöma. Det gick lite gäss ute på Vättern, inte mer än vad som såg lagom ut. Men hej och hå vad förvånade små skärmflygpiloter skulle bli.

Fenix traditionella luciaresan till Sälen blev jättelyckad i år igen. Över 30 medlemmar följde med. Vädergudarna i Dalafjällen gillar oss, och bjöd som vanligt på en bra flygdag. I år var det på lördagen som vi flög.

Nu är vi igång på vårt nya vinterflygfält. Som ett resultat av trevligt bemötande från Barkarby Flygklubb har Barkarby flygfält blivit vår nya bas under vinterhalvåret.

Det här är hösten då vi inte har något vinschfält, för vi har blivit "utslängda" från Tvetaberg. Fördelarna med att inte ansvara för något vinschfält börjar dock bli alltmer uppenbara. Prognosen säger toppenväder i Åre. Packa. Dra. Flyg.

Vi har ett nytt sommarfält, det nedlagda krigsflygfältet i Strängnäs-Malmby. 23 oktober provflög vi med hjälp av Krister Edlunds avrullningsvinsch "Wincent 1".

Fenix återvänder till den spanska solkusten. Vår värd heter naturligtvis Antonio Castro på Parapente Tropical.

Blåsig och blöt flyghelg på Österlen – det första försöket med klubbresa till Skåne i maj 1999.

Janne, Björn och Bertil åker till Huskvarna för att flyga på Rosenlundsbankarna. Plötsligt tar vinden slut och Bertil hamnar i knipa. Allt dokumenters av Jönköpingspostens fotograf.

Förra året åkte vi till Annecy i Frankrike under påskveckan, med känt resultat. I år åkte några till Åre, och andra stannade kvar i Stockholm för att möta våren med årets första distansflyg från fältet i Tvetaberg.

Äntligen lite vårväder, 21 mars 1999. Det var lerigt och geggigt som vanligt denna tid på året, men efter ett tag sprack molnen upp och det blev riktigt skönt.

Sydafrika är ett av de mest fantastiska resmålen för en svensk skärmflygare. Marek och Björn åkte dit för andra gången med Äventyrscenter. Vi flög i Hermanus, Wilderness, Van Ryans Pass och Porterville.