Andra helgen på Härkeberga — kortis och sidvind men bra helg ändå

Nu börjar vi på att ha flygit in oss på våra nya fält. Och om sanningen ska fram så är det nog ingen som saknar Malmby sådär jättemycket.

Helgen 9–10 juni flög vi andra helgen på Härkeberga, som KANSKE redan börjar bli favoriten av de två ställen som styrelsen ordnade fram i flygande fläng när vi blev utslängda från Malmby. Den här helgen var det tidig start eftersom vi har många elever som går vinschkurs hos Fenix. Kl 8 på lördagmorgonen var vi på plats och det var full fart fram till lunchtid ungefär, då det börjde gå säkringar på Wesslan. Alltså, Wesslan är en fantastisk vinsch, troligen den bästa som byggts och det var därför vi slängde upp hundrasextiotusen för den. Men elsystemet är patetiskt (när vi tog över den fanns det knappt en enda säkring på den, och mycket förbrukningsström var oreläad). För att göra en lång historia kort tog det nu fem timmar att få Wesslan körbar igen, och då låg det förbrukade 10A-säkringar i en stor driva bredvid vinschen. Det hade mätts och kapats och lötts och blivit bra och gått sönder igen utan att någon förstod varför efter att vi hittat den första stora kortslutningen. Vi gör vågen för det outtröttliga gruppen som jobbade och slet istället för att ge upp och gå hem: Stor-Hasse, Olof Eriksson, Johan Berqvist, Mats Danielsson, Anders Cestar som fixade mätinstrument, Hyresvärden Janne som lånade ut lödkolv, m fl.

När allt funkade igen blev det en fin avslutning på dagen med perfekt startvind och bra releasehöjder. Under väntetiden passade många på att upptäcka fiket uppe vid kyrkan, och även den vackra kyrkan som är ett berömt kulturminnesmärke och populärt utflyktsmål.

Det finns gott om vandrarhem och pensionat i trakten. Alldeles runt hörnet ligger Norrgården, som dock var fullbokat denna helg. Istället var vi några som lyckades hugga en stuga på återbud nere i Bredsand, vandrarhemmet vi brukar bo på under Mälarcupen. Bertil har nästan klippkort där. Det är ljuvligt att slippa köra den tråkiga motorvägen hem till ett hett och bullrigt Stockholm, när man kan åka bara en kort sträcka till trevligt härberge och snbbt kunna koppla av med dusch och en kall öl.

På söndagen inleddes dagen med en irriterande sidvind som pendlade lite fram och tillbaka, men efter lunch började den styra upp mot ost och flygningen kom igång riktigt bra. Det var väldigt stabil luft på låg höjd, men labild på höjd. Vi såg på håll hur segelflygpanen låg högt över Långtora, och att det byggde höga labila moln i nordost. Och vi var några som kom upp på riktigt anständiga halvtimmesflyg i termik som dock tvärdog på 600 meter. Men under 600 var det jätteskönt.

Johan Bergqvist var på plats med videokamera, och har gjort en film om dagen. Hämta på Fenixgalleriet eller klicka denna direktlänk (wmv 112 Mb).