En av Fenix traditioner är att varje sommar resa till Skåne. På sydkusten öster om Ystad finns ett av landets bästa hangflygställen, mellan byarna Hammar och Löderup och med Kåseberga hamn och Ales stenar mitt i. Det började som en utflykt under pingsthelgen. Sedan några år hyr vi en lägenhet på Café Solståndet för att garantera boende i turisttäta juli. Vi har haft bra väder för det mesta, men i fjol var det ganska dåligt och vi beslöt att flytta Fenix-veckorna framåt i tiden. Från pingst till de två första veckorna i juli, och i år valde vi de två sista veckorna i juli. Det blev en lyckträff.

Faktum är att det var så trångt i vår lägenhet på Solståndet att vi knappt kunde få in en enda person till ens med skohorn. Det låg folk överallt i tältsängar och soffor och på luftmadrasser. Dessutom bodde ett gäng i en stuga i Hammar, och några tältade bakom en buske uppe vid Ales Stenar. Problemet vi hade i fjol, att intäkterna för logi inte räckte att betala lägenheten, var i år det motsatta. Det var så fullt att vi fick in FÖR MYCKET pengar. Att kassan skulle bekosta frukosten var bestämt från början (och ett sätt att hålla ordning i kylen och slippa tio smöraskar och tio ostar), men nu blev vi tvungna att ta middagarna på gemensamma kassan också, och till en gemensam fest.

Och flygningen! Vilka dagar, jösses. Det gick att glida lätt fram och tillbaka mellan Hammar och Stenarna de flesta dagar. Timmarna bara rusade iväg. Sju medlemmar gick hangkurs hos Sky Adventurees eller Fenix och blev sedan bara kvar däruppe. Vi fick pröva på alla tänkbara väder.

En av de första dagarna rullade en tät dimma in, och det rådde något tveksamma VFR-förhållanden. Nedan kan ni se hur det såg  ut framför stenarna, och vi skakade på huvudet åt varandra när vi började dra upp tygen.

Vi visste att vi var ensamma på hanget, och kunde därför samsas rätt bra utan att tumma på säkerheten. Det hojtades ganska mycket i luften, och det gick att vrida decilitervis med vatten ur alla kläder när man landat. Speciellt fleecevantar, för det forsade vatten nedför bromslinorna, ned i handtagen och vantarna. Nedan är det Björn Hårdstedt och Fredrik Angrimer som navigerar i tjockan.

Det blev mycket skojsande nära marken, handklapp (eller handklafs kanske man ska säga, med tanke på de blöta vantarna). Gustav Hagberg glider in i närbild.

Dimman blåste bort och det blev full fart på starterna. Nu kunde alla få plats i luften. Man kan antingen ta bilen bort till Hammar, eller promenera upp till Ales Stenar. Hammarstarten är bekväm eftersom det går att köra ända fram. Men Ales Stenar är mycket coolare, massor med turister och ett roligare hang med mer plats att busa på. Det finns några urgröpningar, nästan som små raviner, i hangkanten, som är jätteroliga att försöka flyga in i och nästan sätta sig i utan att röra marken. Nedan är det en rutinerad Kåseberga-entusiast, Max Blomqvist, som slipar på precisionen framför turisterna.

Man kan förstås starta på Hammar och flyga bort till stenarna, men risken är att vinden vrider på väst när sjöbrisen tappar kraft, och att man därför får problem att ta sig tillbaka till bilen om man stannar kvar länge vid Stenarna. Henrik Olander är beredd att ta risken, när han just startar på Hammar.

På kvällarna var det väldigt gemytligt. Restaurangen i hamnen hade öppet sent varje kväll, och det blev många "after-flight"-öl där tillsammans med olika grillade fiskar och grillade piloter. Nedan är det Staffan, Göran, Björn, Stor-Hasse och Patrik som snackar igenom dagens flygning.

Vi ordnade som sagt flera gemensamma middagar i lägenheten för att hålla matbudgeten i schack, och det blev väldigt uppskattat. Och för att fira ordentligt blev det också ett ordentligt grillparty borta i "tjejstugan" i Hammar. Helene och Lillemor var värdar, och president Björn fixade marinerade grillspett med jordnötssås tillsammans med med flinka assistenter. Vi bjöd in de lokala piloterna också, och de som kunde slöt upp. Nedan är det Helen och Björn som sköter grillen, och Stor-Hasse som sprutar eld.

Allra sist, Fredrik som lämnade Kåseberga med nästan 40 timmar hang i loggboken. Slå det om ni kan! Vad som är säkert är att Fenix åker till Skåne även nästa sommar. Var där, eller förbli fyrkantig!

Och förresten, häng med på en flygtur (QT 9 Mb)

Bild: Björn, Stor-Hasse, Henrik, Malin