Kåseberga 2008 – Tornfalken

Läs om hur man genomför en ornitologisk räddningsaktion i skärmflygmiljö.

Vad händer i Hönsaberga? Just nu ligger ett blockerande högtryck över Skandinavien (som de flesta av er märkt) vars centrum glider runt lite som en klick fårtalg i en stekpanna och ger mestadels ostlig vind. Det gör att vi för närvarande flyger på Ravlunda, pustar ut efter den makalösa rivstarten i förra veckan samt tittar på "Gula Divisionen" och liknande fantastiska rullar på kvällarna. Trots semester känns det inte som vi haft tid att skriva något p.g.a. påfrestande fester etc.

Vi har dock utvecklat klubbverksamheten på det ornitologiska området. Efter ett, för att använda en gammal klyscha, episkt non-stopflyg Hammar - Stenarna - Rökerierna - Sydhanget var Eder Skribent på väg i en rykande sydost på väg mot Löderups Strandbad. Det var helt sjukt och att fortsätta mot Sölvesborg kändes fullt realistiskt.

I slutet av hanget var det dock något som fladdrade till i det perifera synfältet som gjorde att jag tittade ned över vänster axel. Något fladdrade i taggtrådsstägslet. Var det en hönsahöna? Var det en vilsekommen Luftikuselev? Nej, det var faktiskt en tornfalk som tydligen gjort en fatal missbedömning och, på jakt efter en näsvis sork, flugit rakt in i stängslet. Efter att ha gjort några svängar över kunde jag konstatera att den inte skulle ta sig loss själv - här krävs en insats av "Rikard Rättrådig" (trumpetfanfar)!!

Sagt och gjort - ner och landa, av med grejorna och fram till stängslet för "damage assessment". Pippi satt ordentligt fast med ena vingen i ett gäng taggar. Ungefär samtidigt kom Jonas Pannagel förbi, blev nyfiken och landade för att hjälpa till. Under tiden hade jag kommit fram till att det är väldigt bra med handskar när en tornfalk försöker döda dig.

Vi kunde snabbt se att Pippi hade rivit upp rejäla sårskador i vingen - man kunde se själva benet i vingen och risken för infektion var nog stor. På plussidan verkade dock inget brutet; allt verkade hänga ihop. Vad göra?

Alt. 1: Släppa Pippi fri.
Alt. 2: Göra om Pippi till en motorhuvsprydnad på bilen.
Alt. 3: Försöka hitta ett bra hem till Pippi.

Inget av alternativen 1 eller 2 verkade vara ett framgångskoncept för falken så alternativ 3 var det vi fastnade för. Nu var frågan bara - var? Björn H. anropades på radion och fick en kort och kärnfull instruktion: "Börja ring runt och ta reda på var man gör av en skadad tornfalk i behov av nytt hem på Österlen. Typ nu!"

Efter långvarigt lirkande fick vi loss alla senor och andra saker jag inte ens vet namnet på och Pippi var fri - hurra! Ungefär samtidigt knastrade det till på Fenixkanalen och Björn lät meddela att "det finns en man på Hobjersvägen 41 som kan ta hand om tornfalken" (tack, Björn!)
-Var ligger det?
-Här i Kåseberga! Han är förvarnad och väntar.
Fantastiskt! Men hur få Pippi dit? Jonas flightdeck fick bli improviserad fågelholk - upp med locket och ut med alla gps:er, variometrar, molnbaskrokodiler och annat skräp. In med fågel och så var det dags att packa skärmar och iväg på en lång och svettig marsch till Kåseberga (efter ett tag insåg vi att vi borde flugit hem. Hade tornfalkar varit avsedda för markförflyttningar hade de trots allt haft längre ben...).

Till slut kom vi dock fram till den vänlige ornitologen Sven som tog emot och stoppade ner Pippi i en fruktkartong märkt "Magiska Lådan". Vid det här laget hade Pippi morskat upp sig och klöstes och bets som en hel tornfalk, vilket ju var uppmuntrande! Numera vilar Pippi upp sig i Ystad och vi tillönskar den ett snart tillfrisknande!

UPDATE! Har just fått information från Ystad att Pippi efter att fått tio (10) stygn i vingen gjort en remarkabel come-back, suttit i hägnet och slitit sönder köttstycken till lunch samt blivit så vanartig att den lyckats smita därifrån efter en vecka!! Lycka till!