Nyårsflygning

Inga långa flyg blev det, men några nedflyg i all enkelhet och mycket gemyt på starten när Fenix och några cirrusar gjorde traditionell nyårsflygning på Klövberget.

Nyårsafton brukar nästan alltid bjuda på flygväder i stockholmstrakten. Ibland har det blivit säsongspremiär på Klövberget den dagen. I år har isen legat länge, men december har inte varit optimal för flygning, och de flesta har haft fullt upp. Men på nyårsafton har alla seriösa skärmflygare dagen inbokad för en flygtur om tillfälle ges, vilket det alltså ofta gör. Här syns Daniel, Djuro och Tord, tre av de femtontal piloter som parapulsade upp till Klövbergets norrra start på förmiddagen.

Det är så vackert sådana här dagar att utsikten gör mödan värd, även om flygningen inte blir så märkvärdig. Globen skymtar vid horisonten till höger. Det var svaga vindar långa perioder. Olle G hade smygflugit dagen innan och då räckte vinden för ett par sköna repor längs hela hangets längd. Idag sjönk han som en sten. Fredrik provflög en 22-kvadratsvinge, vilken han inte kände var helt optimalt som vindsituationen utvecklade sig. Men han lyckades i alla fall ta sig till landningen med fötterna strax över trädtopparna.

Så kom en period med vind och visst hopp om att åtminstone slippa styra rätt mot landningen.

Det gick att flyga hundra meter åt vänster ungefär, men sedan blev en snabb sväng tillbaka nödvändig för att nå fram till landningen, som för dagen utgjordes av villaföreningens upplogade hockeybana.

Vår nyårsflygning sammanträffar alltid med Tegelbrukets grillkalas på bryggan. Någon har nyligen landat och är i färd med att packa ihop sin utrustning.

Denne någon visar sig vara Hans D i Cirrus styrelse, och vi får ett trevligt samtal innan det blir dags för mig att skynda hem för att förbereda kvällen. Uppe på starten strömmar fler piloter till. Någon har kört fast i ett lömskt överplogat dike, och hoppas liksom vi andra att parkeringen är plogad vid nästa besök.