Vinterflygning på Barkarbyfältet

Team 1 rullar ut vinschen 3 februari i solgnistrande vinterväder.

Efter en tid med snö kom en vecka med blidare väder, vilket gjorde snösituationen på Barkarby mycket bättre.

Under lördagen var Team 1 ganska decimerat pga nödskärmsompackning och sjukdom. Detta hindrade inte några tappra i teamet med äkta Fenix-spirit att åka ut till Ekerö för lite backglidning i den nya backen vid Askömalmen.

På lördagskvällen såg teamet att det prognoserna var alldeles underbara för en härlig söndag på Barkarby, vi var dock lite osäkra på snö/is-läget fältet.

Två stycken i teamet tog en lite avkrok på morgonen för att hämta upp moppen från sin hemliga förvaring. Ute på Barkarby insåg vi att detta kommer att bli en helt underbar dag. Några få ganska hårda snöfläckar och väldigt lite is. Snödrivan utanför hangaren hade nästen helt smält bort, så med lite handkraftshjälp kunde vi rulla ut Bettan (vinschen) utan att skotta. Tommy K supportade teamet lite genom att komma ut med radioväskan och belönades med att få flest flyg under dagen :-)

Tommy K gör en av dagens många starter. (Foto: ?)

Vanan trogen placerade teamet Bettan i ena banänden, denna gång den västra. När moppen drog ut linorna för första gången insåg vi att linorna var lite för korta för den sjukt långa startbana vi förberett. De tog slut. Den var en runt 20 m kort och den andra 40 m. Det här berodde  på att vi flyttat upp starten i backen där det var hästhagar tidigre, men vinschen stod på samma ställe som tidigare.

Janne kommer med linorna – men de räcker inte ända fram till starten... (Foto: LEK)

Vi bestämde oss då för att flytta fram starten lite till ett ställe med lite snö och få grästuvor. Man såg fortfarande skärmen bra från vinschen när den kom upp, även med denna alternativa start. Vinden på start var svag i nästan perfekt riktning så starterna blir helt odramatiska. Tror inte att vi hade någon enda avbruten start under dagen.

Lennart LEK på väg upp över norra Stockholm och Järfälla. (Foto: LEK)

Vid första vinschdraget så rullas linan in i rask takt tills piloten kommit till ca 150-200m höjd, där det tar emot och linan matas in mycket långsammare. Tydligt är det att vi har en inversion och att det blåser en hel del på höjd ovan detta. Många piloter sprattlar med benen och ropar på radio att det räcker med drag, eftersom de är nära taket på våran sektor. Detta gör att Bettan inte behöver dra speciellt hårt för att ändå få upp piloterna på max höjd, vilket även ger en mycket högre säkerhet. Team 1 ser till att hålla ett ganska högt, men avslappnat tempo för att få bra flyt på att få upp piloter.

Oliver kämpar på med vinsckursen, Björn S gör några sista svängar före landning. (Foto: Björn H)

Luften visar sig len som en baby-rumpa och minus graderna gör att piloterna får lite längre flyg. Vissa passar på att roa sig med att öva "wing-overs" (dock långt under 90 grader ;-) och lite brantare svängar. Andra passar på att flyga över Hästa gård för att ta PPC poäng. Magnus A bestämmer sig för att gå all in och provar även att ta Granholmstoppen med en Ozone Geo 3, men väljer en icke optimal linje tillbaka och utelandar strax utanför staketet till fältet.

Oliver i luften, på medvinden i landningsvarvet. (Foto: Oliver)

Stefan startar. (Foto: LEK)

Henrik vdM kommer även ut mot slutet av dagen för att bota sin flygabstinens (handen i gips efter en idrottsskada) genom att tigga till sig ett tandemflyg med Mats D. 

Mot slutet av dagen börjar Bettan bli allt klenare och orkar inte dra upp piloter till samma höjder som tidigare. Till slut orkar den inte ens dra in vinschlinan efter en tidig release. Björn H kommer över fältet med sin blåsilverfärgade springare av typen BMW, och vi kollar växellådsolja (som har en svart istället för röd färg) och ser att vi borde fylla på.

LEK kollar höjden över golfbanan. (Foto: LEK)

Efter att ha fyllt olja får vi till ett eller två kortare vinschdrag, men orken tryter hos Bettan, kraften vill inte riktigt genom växellådan. Samtidigt inser teamet att den utlovade vindvridningen mot syd kommit igång och att vi bara har en dryg timma av dagsljus kvar. Vi bestämmer oss för att packa ihop fältet och göra Bettan klar för transport till vinschdoktorn för tillsyn.

Summeringen blev att vi fick ihop ca 24 vinschdrag och en massa leenden hos piloterna. Till och med hos Conny i sin fina röda overall, som inte hann komma i luften innan vi bröt för dagen.