Ständigt denna Wessla!

Wesslan är tillbaka i sommarvistet. Efter att säsongen 2012 avslutades med en rykande koppling har vi försökt gräva djupare i Wesslans hälsotillstånd. Svullna kroppsdelar och välfärdsssjukdomar har uppdagats. Ordination: Tarmsköljning och mer spänning i livet!

Wesslan är en förnämlig konstruktion, ehuru understundom något temperamentsfull. Sommarsäsongen 2012 avslutades med att vänster koppling började slira. Vi gjorde noggrann felsökning men kunde inte finna orsaken. Under processen uppdagades dock ett antal spänningssänkor i elsystemet som gjorde att kopplingarna bara fick 10,5 volt vilket inte gör saken bättre. Efter transport till Leg.Dr Mulle Meck visade det sig att friktionslammellen i skivkopplingen svällt av den extrema fukten under den historiskt blöta säsongen 2012 och tvingat isär stålskivorna med någon bråkdels millimeter. Mer behövs inte för att magnetfältet ska brytas!

  Den trilskande vänstra kopplingen har riktats och planats av Mulle Meck. Eftersom den här typen av koppling behöver lite inkörning efter att skivorna maskinbearbetats vill jag att ni undviker tandemdrag på vänster koppling tills vinschen fått gå några flygdagar. Ventilerna har justerats och då upptäcktes att några ventiler "stod på", något som lätt kan orsaka brända avgasventiler vilket medför en omfattande reparation. Så där hade vi lite tur!

                          Fy bubblan för brända ventiler. Ventilen på bilden har inget med ventilen i artikeln att göra. Tack och lov.


Samtidigt upptäcktes rätt mycket slam och gucka i motorn, efter många års tjänst, så Mulle fick spola rent i blocket så den nya oljan inte direkt blir igenslammad. (Wesslans stackars Renaultmotor har lite vällevnadsproblem pga många start/stopp, långa tomgångsperioder och ett effektuttag som sällan överstiger hälften av tillgängliga hästar i stallet). Kylaren har också spolats och lötts; vinschkuskarna har säkert märkt att Wesslan haft en lätt kylarinkontinens i containern.

Här syns de nya tätade vipporna och de nya grövre kablarna skymtar under konsolen

Elsystemet har äntligen rensats upp och förstärkts ordentligt. Här får jag rikta ett stort tack till Christian Wiesner som hjältemodigt kastade sig in i ormboet och satt motorsågen i framförallt kablaget på vinschens högra sida. Den högra konsolen har fått en egen 12V-buss, mystiska strömställare med oklar funktion har kastats ut, vänster/höger-vipporna har ersatts med nya tätade av marintyp. Reläer har installerats för att avlasta den på tok för tunna kabeln till gasspaken, sockerbitar har åkt ut och riktiga plintar och säkringsboxar in. Sammantaget hoppas jag vi nu fått bort spänningssänkorna i det gamla systemet så kopplingarna får de 12V de behöver, inte 10,5 som det varit de senaste åren. Tack även till Staffan som släpat Wesslan hit och dit genom mälardalen.

Sen har det varit en del annat småfix förstås. Tyvärr upptäcktes det vid hämtningen att kylvätsketempgivaren har givit upp; den verkar vara kortsluten så tempmätaren går upp på fullt direkt vid kall motor. Vi får fixa det efterhand; eventuellt ligger det en oanvänd givare i verktygslådan. Kom ihåg att tekniken att köra svalast är INTE att stänga av motorn direkt efter avslutat drag; låt motorn gå på tomgång en minut medan linorna dras ut så får kylaren och vattenpumpen göra sitt jobb. Och vid minsta tvekan - använd forcerad kylning! 

Mitt i felsökningsprocessen fick jag veta i ett mail från Holland att Ewert Wessel, Wesselman 3:ans fader har lämnat oss på juldagen. Trist; han hade börjat fundera på en ny konstruktion när sjukdomen stoppade vidare planer. Tänk på Ewert nästa gång du releasar..