Valborg i Åre 2025 – Underbart är kort

Vi brukar ha tur med vädret Åre, men årets valborgsresa blev ingen riktig fullträff vädermässigt. Ändå åkte vi därifrån med mungiporna uppåt, med lärdomen att vara flexibel och ändra plan efter prognos.

Valborg i Åre 2025 såg riktigt bra ut i kalendern. Extraöppna liftar ända till 4 maj, och tidig snösmältning med mycket barmark som kan kicka termik.

Och för dem som reste upp i förväg blev det inte så illa. Lördagen 26 april blev en riktig höjdare med termikflyg på flera timmar.

Vår huvudbokning var dock från söndag, och de flesta började komma på söndag morgon. Väderläget var då att ett stort högtryck etablerat sig över centrala Europa, och tvingade lågtrycksbanorna i en stor sväng över Norska Havet för att sedan ladda för attack på den skandinaviska halvön.

Inte helt lätt att ansluta, men när man väl satt uppe på hörnet till höger om Rappet Väst-starten (syns till vänster) var det en ren njutning. Det blev ett riktigt nystan i loggen.

På söndagen var det fortfarande fint, och vi var tidigt uppe med starter på Rappet Väst. Det var vind rätt in mot ett hörn, och starka vindar på starten. Inte heller helt lätt att klamra sig kvar, men med många års vana av gnet-hang gick det bra. Andra gjorde sköna nedflyg till Draklanda och sedan upp igen. Skistar hade sänkt priset på dagkorten till 400 kronor (321 för pensionärer) och Skistar-appen funkade riktigt bra i år. 

Väl uppe igen blev det start mot Tväråvalvet, men nu hade vinden mojnat och något hang var uteslutet.

Peter startar i Tväråvalvet i svag nordvästvind.

Vinden vred hit och dit, och efter ett par timmar i Tväråvalvet flyttades starten tillbaka till Rappet.

Pär landar på Draklanda i skön ostlig bris.

Men det blev ändå en helt ok flygdag med ett antal flyg för dem som ville.

Sven på väg in mot Draklanda.

Alternativa aktiviteter

Sedan följde ett antal dagar med odugligt flygväder. Då passade vi på att göra något som stått på önskelistan under många år – ett besök i den gamla gruvmiljön i Fröå. Det är faktiskt Skysport-familjens patriark Anders Hedström som är en av eldsjälarna i arbetet med att rekostruera gruvmiljön, som under lång tid var en källa för nationens behov av koppar.

Rampen ned mot det vattenfyllda gruvschaktet.

Anders Hedström, seconderad av sonen Lars, gav oss en väldigt spännande guidning genom gruvområdet och ända ned i ett av de schakt som är öppna för besökare. 

Det stora vattenhjulet och hela anläggningen runtomkring det har rekonstruerats. När man började var det bara en hög brädor.

Mot slutet av veckan började det se hoppfullt ut, och torsdag 1 maj var alla på tå. Och det blev flygning både fredag och lördag. 

Klockan är 06:25 på morgonen. De flesta sover fortfarande, men inte Peter, han stegar tappert nästan 500 höjdmeter upp för ett första morgonflyg. FOTO: Staffan.

Första turen med VM-åttan var tungt lastad med Fenix-piloter. FOTO: Maggie.

Man fick passa på mellan regn och låga moln, och ibland var det riktigt fint.

På Hummeln kunde man ta sig ut under moln som av och till pumpade in västerifrån. FOTO: Peter.

Av och till var förhållandena lite tveksamma. FOTO: Staffan.

Så inget kanonväder denna gång, men tillräckligt bra för att resan till Åre ändå kunde avslutas i dur. Och man kan inte överskatta det trevliga ungänget!!!

En lärdom av årets Åre-resa är att vara agil och hålla koll på vädret veckan före. Vi har mer än en gång varit med om att rädda hopplöst väderläge genom att planera om avresan och åka upp en eller ett par dagar tidigare. Det går ofta att ordna boende, särskilt om skidsäsongen som i år dött lite tidigare på grund av snöbrist.